Elanvändningen kan öka från 134 TWh till 349 TWh de kommande trettio åren. Det visar Energimyndighetens nya scenarier, som har fokus på elektrifiering år 2050. Profu ingår i arbetet med att ta fram dessa scenarier.

Energimyndigheten tar vartannat år fram långsiktiga scenarier för det svenska energisystemet och årets version presenterades nyligen. Resultatet ingår i rapporteringen av de svenska klimatutsläppen, som ska lämnas in till EU-kommissionen. I samband med detta arbete tar myndigheten fram ytterligare scenarier för att få ett brett kunskapsunderlag över möjliga utvecklingsvägar i ett framtida energisystem. Årets rapport har haft extra fokus på vad konsekvenserna blir av en kraftig elektrifiering av samhället och energisystem kan se ut.
– Vi har tagit fram scenarier som bygger på våra modellverktyg och det är ett av flera resultat som Energimyndigheten lutar sig emot när de sammanställer sina scenarier, förklarar Thomas Unger på Profu.

Profus uppdrag är att ta fram beräkningsresultat för utvecklingen inom el och fjärrvärme samt inom energianvändning inom bostäder och service. Bolaget har gjort långsiktiga scenarioanalyser till Energimyndigheten i cirka 20 år.

Det finns andra delar av energisystemet, bland annat transporter och industri, som Energimyndigheten hanterar med hjälp av andra metoder och verktyg. Energimyndigheten har också ett långvarigt samarbete med Konjunkturinstitutet som tar fram makrodata till den samlade analysen.
– De viktigaste resultaten i årets analys är de enorma volymer av tillkommande el som behövs och att vi ser en stor ökning även på kort sikt, säger Thomas Unger.

Det är framför allt industrin som driver utvecklingen mot ökad el- och energianvändning. I det mest progressiva scenariot ökar elanvändning från 134 TWh år 2020 till 349 TWh år 2050. Det som främst gör att elanvändningen ökar så kraftigt är produktion av vätgas genom elektrolys. Industriföretagens beslut kring elektrolysbaserad vätgasproduktion får därför en avgörande betydelse hur stor elanvändningen faktisk blir.
– Den stora efterfrågan gör att det behövs ett stort tillskott av ny elproduktion. På kort och medellång sikt är det en fortsatt stor utbyggnad av vindkraft som kan åstadkomma detta. I det kortare perspektivet handlar det främst om landbaserad vindkraft och i det något längre perspektivet havsbaserad vindkraft, säger Thomas Unger och avslutar:
– Att utbyggnaden av vindkraft är central gäller både i Sverige och i våra grannländer. Lägger man på några år till kan det även bli fråga om kärnkraft, vilket också finns med i några scenarier.

Läs mer: ”Scenarier över Sveriges energisystem 2023. Med fokus på elektrifieringen 2050”