Det finns i
olika sammanhang ett behov av att värdera miljö-effekterna av
elanvändning och elproduktion. I de flesta fall görs detta för att
ställa olika handlingsalternativ mot varandra och jämföra deras
miljöeffekter. Det är alltså effekterna av en förändring som man vill
illustrera. Det finns ett antal olika synsätt som kan ligga till grund
för sådana värderingar. För att bringa ordning i begreppen och för att
lyfta fram olika synsätt kring miljövärdering av el i allmänhet och marginalel i synnerhet har detta projekt genomförts. En viktig del i
projektet har varit ett seminarium där nio personer redogjorde för sin
syn på det aktuella ämnet och därefter, i en avslutande paneldebatt,
förde en diskussion med åhörarna.
Miljövärderingsprincip förefaller ofta
väljas för att passa det man propagerar för. De som vill ha minskad
elanvändning utnyttjar företrädesvis marginaldata för el, medan de som
vill ha mer elanvändning tenderar att välja genomsnittsdata. Valet av
miljövärderingsprincip för el får helt avgörande effekt på resultaten.
Den främsta orsaken till detta är att det i de svenska och nordiska
elproduktionssystemen är en så dramatisk skillnad mellan medel- och
marginaldata.
Man
kan konstatera att det i dagsläget inte finns någon samsyn kring vilken
princip för miljövärdering av el som bör utnyttjas. I den inventering
som gjorts inom projektet har åtta olika principer för miljövärdering av
el identifierats. De flesta, men långt ifrån alla, anser att någon typ
av marginalbetraktelse bör ligga till grund för värderingen av
konsekvenserna av en ändrad elanvändning (eller en ändrad elproduktion).
Även om man har detta synsätt inställer sig snabbt frågan vad denna
marginal-produktion består av beroende på förändringens storlek,
varaktighet och karaktär. Eftersom de förändringar (”störningar”) av
elanvändningen eller elproduktionen som skall analyseras ofta är
relativt stora och har lång utsträckning i tid kan rena
marginalbedömningar (utgående från ett givet elproduktionssystem) vara
alltför trubbiga. Störningens påverkan på utbyggnaden av elsystemet kan
då bli betydelsefull och en analys av detta bör då ingå i bedömningen.
Effekten av störningen ändras över tiden och kan bestå av en mix av
olika elproduktionsalternativ.
Marginalbetraktelser är inget som är unikt för energibäraren el. Om man
i en valsituation gör en miljövärdering av el utifrån ett
marginalsynsätt är det naturligt att även bedöma konkurrerande energibärare, t.ex. fjärrvärme, ur marginalperspektiv.
Många av deltagarna vid det seminarium som anordnades av projektet kunde
hålla med om att den utvidgade marginalansats som beskrivs i rapporten,
där man också tar hänsyn till att den bedömda förändringen även påverkar
utbyggnaden av elproduktionen, är en rimlig metod för att beskriva
miljöeffekter av ändringar av elanvändning/elproduktion. En nackdel är
dock att svaret kommer att bygga på beräkningar av utvecklingen av det
framtida elproduktionssystemet, t.ex. med hjälp av datormodeller, och
utfallet av dessa kan vara svårt att genomskåda och vara mycket känsligt
för det val av beräkningsantaganden som gjorts.
Ett sätt att komma
till rätta med detta skulle kunna vara att göra en serie av
scenarioberäkningar av effekten av olika förändringar av
elanvändningen/ elproduktionen vid olika kombinationer av
beräkningsförutsättningar och redovisa dessa. Därigenom skulle man
möjliggöra för läsaren att själv ta ställning till vilken typ av
förändring som han eller hon vill bedöma och dessutom välja vilken
kombination av omvärldsdata som man bedömer vara mest rimlig. När man
har tagit ställning till detta skulle man kunna avläsa en beräknad
kombination av olika elproduktionsalternativ som ger miljöeffekterna av
den analyserade förändringen.
Profu
Åter till
