|
På uppdrag av Vindforsk
har Profu, i samarbete med Vattenfall Power Consultants, beräknat den
ekonomiska potentialen för vindkraft i Sverige år 2020.
Målet med denna studie har
varit att göra en bedömning av den nationella ekonomiska potentialen för
såväl land- som havsbaserad vindkraft år 2020, med hänsyn till de
fysiska, tekniska och ekonomiska förutsättningarna som påverkar
lönsamheten i vindkraftprojekt.
Via en GIS-analys har inledningsvis den tekniska
elproduktions-potentialen beräknats. Denna har delats in i olika klasser
med hänsyn till olika investeringskostnader för vindkraft och olika
vindförhållanden. Därefter har beräkningar av elproduktionens
utveckling, inklusive vindkraften, gjorts med den så kallade
MARKAL-modellen. Resultaten av studien, dvs. den ekonomiskt lönsamma
elproduktionen från vindkraft år 2020, ligger för de flesta
beräkningsfall (som innehåller dagens omfattning på elcertifikatsystemet)
mellan 7 och 12 TWh (10 TWh i referensfallet). Den omfattande
känslighetsanalys som genomförts visar dock på att det finns
förutsättningar som kan ge relativt stor ökning eller minskning av
elproduktion från vindkraft utifrån referensfallet, enligt figuren
nedan. Om en större elcertifikat-kvot förutsätts så blir det i stor
utsträckning vindkraft som täcker det tillkommande behovet av förnybar
elkraft.
Att vindkraft blir lönsamt att bygga ut är i huvudsak en
konsekvens av elcertifikatsystemet. Utan detta stöd skulle det i de
allra flesta fall inte vara lönsamt att bygga ut vindkraft. Vid vissa
gynnsamma förutsättningar för att bygga ut vindkraft (t ex sjunkande
investeringskostnader för vindkraft i kombination med höga elpriser)
skulle en mindre utbyggnad dock kunna ske även utan detta stöd.
Olika nivåer på utsläppsrättspris får (inom det
studerade intervallet) endast mycket liten påverkan på utbyggnaden av
vindkraft. Priset på utsläppsrätter måste gå upp till mycket höga nivåer
om det ska få ett så stort genomslag att elcertifikat (eller annat stöd)
inte skulle behövas.
Exempel på sådant som dämpar utbyggnaden av vindkraft är
hög kalkylränta, mindre utbyggbar vindkraftpotential, högre
investeringskostnader för vindkraft och lågt biobränslepris (vilket ger
biobränslekraftvärme bättre konkurrenskraft inom elcertifikatsystemet).
Faktorer som ökar utbyggnaden av vindkraft är antaganden om större
elcertifikatkvot, möjlighet att bygga på vad som definierats som
konfliktområden samt högt biobränslepris. Beräkningarna visar också att
havsbaserad vindkraft har dålig konkurrenskraft, och att det med givna
förutsättningar behövs särskilt stöd för att det ska bli lönsamt att
bygga vindkraft till havs.
I samband med vindkraftsinvesteringar tillkommer ett
antal kvalitativa, ickeekonomiska beslutsfaktorer, utöver de rena
lönsamhetsberäk-ningarna. Det finns både faktorer som medför att lönsam
vindkraft inte byggs och faktorer som gör att vindkraft med tveksam
lönsamhet ändå byggs. Genom en enkätstudie har betydelsen av sådana
faktorer för vindkraftinvesterare kartlagts. Av de negativa faktorerna
har osäkerheter kring ekonomiska styrmedel och tillståndsprocessen
bedömts vara viktigast. Bland de positiva faktorerna bedöms ”goodwill”
för företaget samt att vindkraften på sikt bedöms få bättre
styrmedelsvillkor som de viktigaste. Det har visat sig att de båda
grupperna av kvalitativa beslutsfaktorer tillmäts ungefär samma
betydelse. Därför finns alltså inget objektivt underlag för att säga om
de ickeekonomiska faktorerna leder till att den mängd vindkraft som i
verkligheten byggs blir mindre eller större än den ekonomiskt lönsamma
mängd som redovisats ovan.
De beräknade elproduktionskostnaderna för vindkraften är
relativt låga. De är dock generellt högre än det beräknade elpriset,
vilket betyder att stöd (t.ex. elcertifikat) behövs för att någon ny
vindkraft ska byggas ut. Figuren nedan illustrerar detta i form av
utbudskurvor för ny vindkraft samtliga studerade beräkningsfallen
(figuren nedan visar de billigaste 50 TWh). I figuren visas på y-axeln
elproduktions-kostnaden för vindkraft och på x-axeln den mängd
elproduktion som skulle kunna ske till dessa kostnader.
Den fysiska potentialen för vindkraft är naturligtvis
enorm. I studien visas dock att även den tekniska potentialen, dvs. med
hänsyn tagen till bland annat ytor där det inte går att bygga eller där
konflikter av olika slag föreligger, är mycket stor. Beräkningarna
baserade på GIS-analysen visar en total teknisk vindkraftpotential på
hela 510 TWh per år på land och 46 TWh per år till havs. Den beräknade
tekniska potentialen är dock i viss mån teoretisk och har resulterat i
vad som kan betraktas vara en tämligen hög siffra i antal MW per
kvadrat-kilometer. För att beakta detta och redovisa resultat för en mer
praktisk potential har en känslighetsanalys gemomförts med potentialen
nedskalad. I detta fall har endast 10 % av den ursprungliga tekniska
potentialen i referensfallet tagits med. Även detta fall visar att det
finns en stor tillgänglig potential, betydligt större än den potential
som antas vara möjlig till 2020. Inte heller i ett längre perspektiv är
det brist på teknisk eller praktisk potential som kommer att begränsa
möjlig utbyggnad.
Resultaten med den reducerade potentialen ger dock en
brantare kostnadsökning för ökande mängd vindkraft än för
referensfallet. Att kostnadsökningen blir brantare när potential
försvinner visar på vikten av att det utnyttja de bästa vindlägena för
att kunna bygga ut vindkraften till låg kostnad.
 Ladda
ner hela rapporten från Elforsks hemsida
"Vindkraft i framtiden"
Åter till
Profu:s startsida
Till sidans topp
|
Profu
